EXKURSIONSRAPPORT Öland 25-28/5 2006

Kristi himmelsfärdsdag på Öland är något som borde tilltala de flesta skådare. I år hade dock denna traditionsenliga klubbexkursion endast samlat fyra deltagare i form av Agne, Anders P, Claes och undertecknad. Vi skulle komma att få uppleva en i vanlig ordning mycket trevlig Ölandsvistelse med mycket fågel kryddat med enstaka rariteter.

Vi lämnade Ljungby vid åttatiden på torsdagsmorgonen och en sömnig bilfärd avbröts vid Almérs i Färjestaden för proviantering. Med förråden påfyllda körde vi ner till Parbo äng och hämtade nycklarna till vårt logi, Norrgården i Enetri. Ett ställe som var en ny bekantskap för oss, men som vi blev mycket nöjda med.

Dessutom låg det strategiskt beläget, mindre än en mil från Ottenby. Efter att vi installerat oss var vi förstås ordentligt skådarsugna så vi körde direkt ner till Ottenby. En hård och ogästvänlig västvind mötte oss så besöket på udden blev ganska kort men inbringade i alla fall de första rödspovarna och roskarlarna innan vi gjorde som många andra och besökte södra lunden där det var lä för vinden. En promenad i lunden gav en smådopping i Lundsjön och härliga obsar på tre kattuggleungar som väckte berättigad uppmärksamhet.

Efter en fika drog vi vidare till norra lunden där vi efter mycket möda lyckades få en parkeringsplats (som vanligt mängder med fågelskådare på Öland i Kristi himmelsfärd..).  Här var det stora dragplåstret en utfärgad mindre flugsnappare som visade upp sig fint efter lite väntan. Dessutom sågs en lurig hybrid mellan svartvit- och halsbandsflugsnappare.

Ett snabbspan vid Hahn´s sjöbodar gav inte så mycket mer än att vi kunde konstatera att vinden ökat ännu mer så vi beslöt oss för att köra upp till Mörbylånga och vår stamrestaurang Linda´s Pizzeria. Efter att ha avnjutit goda pizzor och kebaber började vi dra oss så sakteliga tillbaka mot Enetri när larmet kom om en förbiflygande stäpphök vid Eketorp. När vi kom dit var fågeln försvunnen så vi gjorde en chansning och gled norrut mot Össby och här hade vi fru Fortuna på vår sida då stäpphöken plötsligt kom glidande precis framför bilen. Vi kunde sedan beskåda den under goda omständigheter i ett par minuter innan den försvann österut. Nöjda med detta ansåg vi att vi kunde ta kväll och for ner till Norrgården för ett par kvällsöl. Därefter blev det ganska tidig läggdags med höjda förväntningar inför morgondagen.

Fredagen började med en stadig frukost vid köksbordet.  När vi lastade in ryggsäckarna kunde vi konstatera att det blåste ordentligt även idag. Ottenby var framröstat som första programpunkt så vi gled söderut. Bara ett hundratal meter söder om vårt hus passerade vi en ängshökhanne. Nere vid Ottenby var det ingen riktig fart på sträcket men en flock sandlöpare som gick nedanför vindskyddet var en trevlig obs. Dessutom rastade en hel del prut- och vitkindade gäss på udden. Plötsligt började en folksamling bildas strax norr om färisten så vi tog  oss snabbt dit. Det visade sig vara den svartbenta strandpiparen som setts vid Ottenby i ett par veckors tid som drog till sig folks intresse. Dessutom bjöds det på högklassiga närobsar så vi var mycket nöjda när vi traskade tillbaka för en fika. Då de flesta skådare dragit vidare norrut fanns det en fin läplats bakom Fågel blå ledig. Här hittade vi ytterligare en bonusart, nämligen tre myrsnäppor.

Nu började det bli dags att byta lokal så vi for norrut längs öns östra sida. Vid Eketorp stod mängder med folk och letade efter gårdagens stäpphök. Denna syntes inte men tre ängshökar jagade över fälten. Vid Sebybadet uteblev de förväntade vadarna men sex dvärgmåsar var en god kompensation. En bläsgås som gick i strandkanten var en överraskning medan snatterand och skärfläcka var mera väntade arter.  Nästa stopp skulle bli den nyanlagda våtmarken vid Hulterstad men då den lilla parkeringen var överfull tvingades vi vända och åka till Stenåsabadet istället. Vid Stenåsa var det ganska gott om rastande tättingar varav en mindre flugsnappare och en gransångare ut- märkte sig mest. Under spaning från tornet upptäcktes en havs- örn som kom inflygande och landade på revet. Vi kunde också addera stjärtand ock lärkfalk till vår artlista.

Nu började det komma regnstänk så vi beslöt oss för att åka till Bårbykärret och avsluta dagens skådning där. På vägen dit sågs bl.a en glada i Ventlinge. Vid Bårbykärret hittades målarten gråhakedopping omgående och dessutom sågs ett par årtor och några brunänder. När vi sett oss mätta på dessa styrdes kosan mot dagens utvalda middagsrestaurang som var Kvarnkrogen i Grönhögen. Även härifrån åkte vi mätta och belåtna. Väl tillbaka i Enetri kunde vi konstatera att vinden äntligen börjat avta och att utsikterna för morgondagen lovade bättre väder.

Vi väcktes av solstrålar in genom fönstren på lördagsmorgonen. Efter en snabb frukost var vi snart på väg ner mot Ottenby. Ungefär tjugo meter innan infarten till södra lundparkeringen larmade telefonen om en rostgumpsvala. Över södra lundparkeringen!! Bara att vrida på ratten så var vi först på plats och fick se svalan mycket fint. Snacka om flyt! Belåtna med att ha hängt in denna raritet fortsatte vi ner till udden. Ganska lugnt på sträckfronten idag igen men en del nya resarter som tobisgrissla och sju insträckande kustsnäppor kunde noteras.

Därefter blev det besök på Fågel blå för att fira rostgumpsvalan med kaffe och morotskaka. Mätta och belåtna begav vi oss sedan till norra lunden. På vägen dit passerade vi en glada som hängde över Schäferiängarna. Idag bjöd norra lunden på en ”äkta” halsbandsflugsnappare och en lärkfalk som kom dragande över parkeringen.

Då vi ännu inte sett någon höksångare beslöt vi oss för att göra ett besök vid Albrunna kalkbrott, som brukar vara en pålitlig lokal för arten. Väl framme dröjde det inte länge innan vi hittade två höksångare som, med lite tålamod, visade sig fint för oss. Brottet bjöd också på hela nio gråhakedoppingar i stora dammen. När vi ändå var i Albrunna passade vi på att ta en promenad i Albrunna lund. Här inne hördes en sjungande rosenfink och åtskilliga härmsångare innan en plötslig regnskur fick oss att göra en snabb reträtt till bilen.

Nästa lokal blev Eckelsudde, där tre dvärgmåsar väckte störst uppmärksamhet annars var utbudet ganska magert här. Efter lite diskuterande bestämde vi oss för att ta en tidig middag idag. Valet av restaurang föll inte oväntat på Linda´s i Mörbylånga ”när vi ändå var i de krokarna”. Efter en stadig pizza kände vi oss redo att återuppta skådningen. Vi började med att göra ett nytt försök vid Hulterstads våtmark och idag gick det bättre. Gott om ledig p-plats. Våtmarken visade sig vara ett trevligt ställe som erbjöd närstudier av bl.a svarttärna, smådopping och årta. På promenaden tillbaka höll dessutom undertecknad på att trampa på en sömnig huggorm. Episoden slutade dock utan några större trauman för någon av de inblandade parterna.

Claes hade före resan efterfrågat ortolansparv så när vi fick reda på att en sådan siktats vid Ottenby kungsgård tog vi oss snabbt dit. Sparven var snällt kvar och hoppade samarbetsvilligt på gräsmattorna framför stallet. Nu kändes det som vi hade vind i seglen och i och med att vädergudarna verkade vara på vår sida började vi planera att åka ut och lyssna efter nattfågel senare på kvällen, varför ortolansparven fick vara en värdig avslutning på dagens skådande. Vi tog oss i sakta mak tillbaka till Enetri för ett par timmars siesta i väntan på skymningen.Knappt hade vi hunnit hänga av oss kikarna förrän det pep i telefonen. Vid en koll av displayen visades ”Biätare, Smedby”!  Detta fick undertecknad att fälla kommentaren ”Bilen går om två minuter!!”. Trots den något knappa tidsmarginalen mötte inga protester. Nu var det drag!

En halvtimme senare var vi framme I Smedby, där nå´t slags ordnat(?) kaos med skådare och trafik rådde. Biätaren satt dock snällt kvar och lät sig beskådas i ett körsbärsträd. Ett efterlängtat X för somliga av oss och glädjen stod följaktligen högt i tak i bilen på väg tillbaka mot den avbrutna siestan.

Efter någon timmas välförtjänt ryggläge tog vi en kvällspromenad i området, ackompanjerade av åtskilliga näktergalar. Sedan åkte vi ner till Ottenby och åkrarna vid Sibyllas där vi efter en stund hörde en spelande vaktel. Det hade blivit ganska kyligt på kvällskvisten, så vi bestämde oss för att endast göra ett par spontanstopp och sedan lägga ner projekt nattfågel.Vid det sista av dessa stoppen hördes en snärpande kornknarr vid Össby. Detta fick bli avslutning på en mycket lyckad skådardag.

Söndagsmorgonen började med frukost och sedan städning av huset. När detta var gjort åkte vi som vanligt till udden. Vädret var ganska disigt med dålig sikt.De flesta skådarna inspekterade därför de tält som skådarföreningar och kikarförsäljare satt upp vid parkeringen. Av någon anledning verkade de flesta dras till tältet där Ölands ornitologiska förening höll till…

På fågelfronten var en bergfinkhanne i fyrträdgården en anmärkningsvärd observation. En årthanne och en flock snatteränder låg ute vid västrevet.

Plötsligt kom larmet om en sydsträckande biätare vid Kungsgården. Efter en spännande väntan fick vi dock höra ett den försvunnit i diset någonstans över fågelstationen. Istället tog vi en sista fika på Fågel blå innan vi beslöt oss för att åka till Beijershamn och avsluta exkursionen där. Beijershamn hade som vanligt mycket fågel att bjuda på. Här var gott om rastande vadare med två smalnäbbade simsnäppor och några mosnäppor som russin i kakan. Dessutom sågs en yngre dvärgmås och en överflygande havsörn fick mängder med sjöfågel på vingarna.Resans sista art blev en rörhöna som hördes i vassen. Nu var det tyvärr dags att starta återfärden mot hemmamarkerna. Det är alltid vemodigt att lämna Öland. Årets vistelse bjöd som vanligt på många minnesvärda ögonblick och vi konstaterade att vi kommer nog igen nästa år.

Jonas Starck